Idag har jag sett:
- två eller fler avsnitt av The office US
Som alltid är denna serie klockren. Jag älskar Steve Carell i rollen som förvirrad och egenkär chef. Och jag älskar Dwight. Han är så bra. Och störd. HUr som helst alltid ett säkert kort!
- Driving miss Daisy
Tips från Anders som inte alls slog fel. Allt med Morgan Freeman är ju bra, även om detta kanske inte var min favorit-freeman-karaktär. Däremot älskar jag tanten, miss Daisy. Samma tant som i Stekta gröna tomater. För övrigt tyckte jag att musiken i Driving miss Daisy var himla lik den i Stekta gröna tomater också, kanske har de någon mer gemensam nämnare än tanten, vem vet.
- Två och ett halvt avsnitt av Band of brothers
Vi såg ett avsnitt i går, och det avsnittet var det allra första. Det hände inte mycket alls, eftersom det mest var förberedelser inför vad som komma skulle. Både jag, Nicklas och Emelie var överens om att det nog skulle bli en hel del krigande och död i kommande avsnitt. Det blev det. Vi satt mest och var illa till mods hela tiden. En hel del kända ansikten däremot, som mest satte griller i huvudena på oss. Hemskt att sådant hänt och fortfarande händer förresten. Jag kan på intet sätt föreställa mig hur det känns att befinna sig mitt i ett krig, döda människor, se vänner dö, kanske bli skadad, komma hem och sen försöka leva mitt normala liv igen som om ingenting hänt. Usch säger jag bara. USCH. Men vi kommer så klart att se klart resten också, även om det är hemskt. Andra filmer vi associerar till och vill se om inom samma kategori (2:a världskriget) är: Pearl Harbor, Pianisten, Shindlers list, Saving private Ryan.
- John and Mary
Jag sparade det bästa till sist, omedvetet. Det här är en film som jag såg för säkert tio år sedan och gillade så mycket. Sen har jag tänkt på den då och då men inte sett om den. Eftersom den är från 1969 finns den inte direkt att hyra och om den gått på tv igen har jag väl missat det. Hur som helst var jag beredd på att bli besviken, kanske skulle den inte alls vara så bra som jag mindes den. Men precis som med Oxygen (dregel dregel..) så hade jag rätt. Filmen var bra och mysig och söt och jag tycker allt att både Dustin Hoffman och Mia Farrow var två riktiga puddingar. Var är min Dustin Hoffman, 32 år? Blöärgh. Aja, filmen var i alla fall asbra. I love it. Det är en favorit.
Med det sagt kan jag om dagen endast tillägga att jag kört mammas nya bil för första gången och jag körde inte ihjäl någon och jag körde inte sönder bilen. Bra där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar