Så var det dags då, för domedagen. Ytterligare en.
Nåväl, jag överlevde även fast det inte var ett dugg kul och jag läste allt innantill och så där.
Efter en sömnig lektion köpte vi med oss sallad och tog med oss Emma till labyrintparken. Salladen förtärdes utanför parken men sen begav vi oss in. Solen sken något fruktansvärt (vem har sagt att det är dåligt när det dammar, liksom?) och mitt i labyrinten var det filminspelning så vi blev tillsagda att smyga förbi så tyst vi kunde. Dessutom hittade vi inte ut, utan fick istället ta rygg på den skolklass som vi sedan förföljde/blev förföljda av resten av utflykten, ända in på metrovagnen. Här kommer i alla fall lite bilder, men jag hade bara mobilen med mig så det är inte tidernas bästa kvalitet, om man säger så:
 |
| Mm, sallad |
 |
| Hallå finns det gul klöver i Sverige? |
 |
| Paltkoma |
 |
| Emma-pemma och Eve-peve |
 |
| Lite vila, sisådär fem minuter in i parken |
 |
| Självaste labyrinten |
 |
| Sahara-hetta var det |
 |
| Det är en anka, ser ni väl |
När vi kom hem var vi döda, så kvällen gick åt till diverse slöa aktiviteter. Jag skypade ikapp en massa med mamma, Amanda skypade ikapp med nån och Evelina skypade ikapp med nån. Jag kollade Chicago Hope. Jag satt och fyllde i kalendrar och dagböcker och pillade med lite allt möjligt.
Dagens höjdpunkt var väl kanske när Evelina skulle tvätta och det sprutade vatten åt alla håll bakom maskinen. Efter en hel del sura miner och en lång dryg chatt med vår hyresvärd verkade det i alla fall bli ordning på torpet och vi kunde gå vidare med våra liv, med förhoppningsvis även fortsättningsvis rena kläder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar