Día doscientos seis, sábado - Dag 206, lördag

Imorse var jag på ett lysande (?) humör efter att ha sovit som en kratta. Det började ändå så himla lovande, för jag somnade som en stock så fort Amanda kommit hem. Men jaja, den här dagen började i alla fall inte som någon dans på rosor. Läste lite i nästa bok och jag gläds verkligen åt att det är en teaterpjäs så att det går undan med sidorna när man läser.

Till slut ledsnade jag i alla fall och gick och handlade ordentligt, något jag undvikit duktigt i närapå två veckor (!) nu, så det var kul att fylla upp skåpen igen. Dessutom är det så klart alltid kul att släpa matkassar så man nästan amputerar fingrarna av sig. Nu har vi ju till och med en pensionärskärra, men vi glömmer den hemma hela tiden.

Vad hände sen? Amanda mötte upp sin pappa och pysslade med sitt, medan jag och Evelina satt med varsin dator i knät och gjorde nytta. Jag filade ännu mer på min översättning och hon kämpade på med sin uppsats. Det blev en sen lunch och sen begav vi oss ut i solskenet. Vädret är verkligen ljuvligt här nu.

Vi hamnade på marknaden i Encants, ett stenkast hemifrån. Jag som är en skräpletare av rang var i sjunde himlen bland allt skrot, medan Evelina höll sig mer till sitt uppdrag att köpa klockor till sin farfar. Jag kom i alla fall hem med en söt (liten) plåtask som det en gång varit cigariller i, ett jättefint gammalt armband som ser ut att vara handmålat, och en till liten liten klocka att ha kring halsen. Allt detta fina fick jag för 8 Euro, vilket enligt valuta.se idag innebär 70 kronor och 67 öre. Jag kallar det kap! Vi får vässa till prutningen, men jag tycker ändå att det gick hyfsat idag!

En bråkdel av allt skräp.. eller jag menar alla skatter!

Ja. Det här var alldeles efter att Evelina klättrat på stängslet för att få en bra bild till bloggen, hehe

Jag älskar våren och jag älskar att Spanien är så annorlunda mot hemma. Disco mitt på dan liksom!

Och så gillar jag att det växer blommor i drivor här som vi annars har på köksborden hemma.

Mycket bra mobilbild. Tyvärr ger den inte alls armbandet rättvisa, men jag menar, ni SER ju hur fint det är.

Lill-klockan

Den funkade faktiskt också!

Sen tog vi en kaffe på Starbucks och lyssnade på partymusik vid Glòries innan vi pallrade oss hemåt. Tanken på att jag skulle simma var vid det här laget så tung och djävulsk att jag faktiskt trodde att jag skulle banga. Men skam den som ger sig, jag slääääpade mig upp till Sagrada och orkade både ta ut pengar, köpa tacokrydda på OpenCor, tanka mobilen hos våra gamla indier, simma 40 minuter som en idiot OCH gå till Consum för att köpa på mig köttfärs. Men fy när jag kom hem. Då ville jag nog dö lite faktiskt.

Vi styrde hur som helst nyss upp kvällen med att äta spontantacos under Earth hour och nu ska vi se Dr. Quinn så fort vi bloggat klart, för här sitter vi igen med varsin dator i knät. Skillnaden mot tidigare är att vi nu bloggar och skriver på svenska, så det smattrar på bra på tangenterna! Dagens klipp blir i alla fall lätt:

Uppdatering på krämporna lyder som följer:
Ont i ena hälsenan (eller vad vet jag, hälen i alla fall) titt som tätt
Ont i ena fotleden mest hela tiden vid vissa rörelser
Ont i ena baksidan av knäet (??!) när jag simmar
Ont i ena höften så fort jag ska gå om jag nyligen suttit eller legat ner
Ont i käken om jag inte hinner förbereda den inför en gäspning eller nysning
Sus och brus i ena örat så att jag inte hör vad folk säger, vad jag tänker eller vad någon annan tänker


Tänk så fint det kommer att vara när jag är sisådär 35. Då kommer jag att ha rullator, den blommiga käppen i handväskan och bo på vårdhem. Ser faktiskt fram emot det lite. Eller nej.