Día ciento setenta y cinco, miércoles - Dag 175, onsdag

Så kom den, dagen. Dagen då jag inte orkade vara stark längre. BLÄ. Vi hade först literaturlektion och den lugnade oss inte det minsta inför kommande hemska muntliga redovisningar. Sen var det dags för grammatik och till min stora förvåning hade jag gissat rätt på merparten av övningarna. Tänka sig! Sen var det dags för ett kort enskilt samtal med grammatikläraren. Dels om förra terminens textanalyskurs, och dels lite om årets grammatikkurs. Hon hade verkligen inget ont att säga om mig alls, men jag gick därifrån och kände mig så otroligt hopplös och dålig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Hela kvällen har jag nu spenderat i min säng, mer eller mindre ledsen beroende på vilken kvart det varit. Har inte orkat plugga nånting. Skrivit lite med mamma (det blev inte ett dugg bättre, ville snarare hem ännu mer), skrivit lite med Sara (buhuuuu, jag vill vara hemmaaaa) och lite med en sån där peppare som på något sätt känner i atmosfären att jag är hängig. Det blev aningen bättre och runt midnatt slog jag på stort och åt lite middags-yogurt. Stabilt! Nu hoppas jag verkligen att jag ska kunna sova inatt, så att inte imorgon fortsätter på samma sätt. Hualigen!