Día ciento sesenta y cuatro, sábado - Dag 164, lördag

Nu har vi varit och rånat grönsakshandlaren igen! Jag kom därifrån med: 1 gurka, 1 scuash, 4 stora äpplen, 1 paprika, 1 näve sockerärter och 3 kiwis. Allt gick på 3,52 euro, alltså i runda slängar 30 svenska kronor. Inte illa pinkat.

Jag har också pillat lite med min översättning och varvar med att virka rutor och titta på Pip-Larssons på youtube, inte alls fel. Till kvällen tänkte vi ha en riktig myskväll med nån bra film, vin, frukt, kex och ost. Inte illa pinkat det heller! Det tråkiga är däremot att min virknål gick av på mitten, så vi fick tejpa ihop den så gott vi kunde för att jag skulle kunna virka vidare. Nu ser den bra dum ut och är inte helt lätt att jobba med, men det får helt enkelt duga tills jag hittar en ny.

Uppdatering: Kvällen utvecklades till riktigt bra mys med melodifestivalen, ost och kex. Fina Fanny kom förbi och vi tittade på Phone booth med Colin Farrell. Den var minst lika bra som vanligt. Innan läggdags passade jag förresten på att få ett skrattanfall utan dess like när jag slog upp Aftonbladet och skulle säga nåt i stil med "Det första man ser är Brolle som hånglar upp någon", men det som kom ut höll på att bli "Det första man ser är hångle som brollar upp någon". Sen fortsatte skrattsalvan okontrollerat en lång stund till tjejernas stora förtret, men jag kunde inte hjälpa det. Har jag väl börjat så kan jag inte sluta!

Hångle, som brollade upp en tjej på efterfesten

Måste bara citera Alex Schulman om The Monikers bidrag: "Som om Tomas di Leva på fyllen fått tag på Beatles absolut sämsta outgivna låt och sedan tolkat den fritt". När vi såg och hörde framträdandet igår sa jag att det var som Mika möter Di Leva, typ. Men Schulmans liknelse är pricksäker.