Día ciento doce, lunes - Dag 112, måndag

Idag var det dags att diskutera boken El lápiz del carpintero i tre timmar och vi var verkligen up for it. Men men, vi genomlevde och skrev kursutvärderingar där den som bör hyllas blev hyllad, och den som bör risas, den risades ganska rejält.

Sen fick vi tillbaka historiatentorna sen förra veckan och jag klarade den! Thank god, då slapp jag ytterligare en omtenta. Tack så mycket, tack tack.

Efter skolan tog min energi slut och därmed även mitt humör, så jag spenderade en timme i sängen med ett avsnitt Mad men innan jag tog tag i grammatikplugget. Hur det sen fortskred ska vi kanske inte prata så mycket om, för jag kunde knappt hålla ögonen öppna. Jaja, det får gå som det går. Det som inte gått in än det håller sig nog ute tillsvidare också. Orkar inte hetsa upp mig. Men jag oroar mig för att jag inte oroat mig mer för den här tentan. ÅH VAD JAG BLIR TRÖTT PÅ MIG SJÄLV.

Hur som helst så kändes det lite bättre med packningen idag tyckte jag, så jag ställde med gott mod upp ta-hem-väskan på vågen. 26 kilo. MEN KUL VA. Jag bröt ihop lite, sen stuvade jag om av bara helvete i stanna-kvar-väskan och flyttade över en del dit, och vips! så vägde väskan 17 kilo. Hur det gick till vet jag inte, men jag litar inte riktigt på det ännu. När sista tvätten är torr imorgon och jag stoppat ner det lilla smutsiga jag har imorgon kväll, så hoppas jag verkligen att det duger med vikten, annars vet jag inte vad jag gör.

Å andra sidan kanske de inte låter oss flyga om det är snökaos, så då får ju väskan väga precis hur mycket den vill, för då stannar vi ju och firar jul på flygplatsen. MEN KUL VA. Nu ska vi se om jag som sover så dåligt annars kan sova idag med dessa härliga huvudbryn i skallen: grammatiktenta jag inte pluggat tillräckligt till (tror jag), eventuella inställda flyg (= får inte komma hem igen till jul, tra la la) och övervikten i resväskan (= dyrt eller hur jobbigt som helst eller båda delarna).

Vilken gnällblogg detta blivit, förlåt. JAG KLARADE JU HISTORIATENTAN! Awesome! Och så får jag snart komma hem och kramas och mysa och bara vara hemma bland allt jag känner till och vet hur det fungerar. Det längtar jag efter. Och falukorv. Ungefär. God natt på er!

1 kommentar:

Sara/Cartong sa...

jag lovar, snart är du hemma utan problems!!!