Efter sovmorgonen slängde vi oss iväg för att åka linbana upp till Montjuic för att kolla lite på utsikten och naturen. Först åkte vi metro till hamnen, sen köpte vi churros, sen promenerade vi till tornet med linbanan, sen köade vi 40 minuter, sen fick vi köpa biljetter, sen åkte vi hiss upp och köade en kvart till. SEN fick vi åka iväg över hamnen och kika ut över staden. Mäktigt! Sen promenixade vi runt på berget och tittade oss omkring. Det var fantastiskt fint på sina ställen, men jag kunde inte riktigt ta in det. JAG HADE SÅ JÄDRANS ONT I FÖTTERNA. Vi kollade in os-stadion och sen började vi ta oss hemåt.
 | ||||
| Churros med choklad! Inte det bästa, men inte det sämsta jag varit med om. |
Det kändes som att vi aldrig skulle komma ner men det gjorde vi! Jag orkar inte lägga upp fler bilder för det bara krånglar för mig. MEN vi kom hem till slut, och jag var nästintill död. Jag och Amanda jämför oss närmast med gamla tanter, och vi oroar oss för hur gnälliga vi kommer att bli när vi är nittio bast. Men den dagen den sorgen!
Lagom till läggdags läste jag lite fonetik och det är ju knepigt att säga det, men jag tror att jag tycker att det är lite intressant!
2 kommentarer:
ohh! kan vi inte åka upp i luften när jag kommer oxå! :D
Klart vi kan!
Skicka en kommentar