Hur som helst så var det sista lektionen idag och det var okej. Efter skolan drog vi en sväng på stan igen (med kort fotopaus på en strejk/demonstration igen som förde ett himla liv) och jag fick äntligen köpt de sista julklapparna minus en. Känns fint att ha det gjort nu när det är annat som är viktigare och kräver vakentid. Efter lite lunch ville de andra gå vidare men tanten Sandra var trött och jag bestämde mig för att ta metron hem i förväg. Sagt och gjort, jag köpte ett nytt metrokort och sen åt spärren upp det.
MÅÅÅÅÅÅÅH skrek jag så det ekade i hela tunnelbanestationen, en av de större i staden. Eller nej, det gjorde jag naturligtvis inte. Men jag tänkte det. Istället fick jag snällt fråga en gubbe som jobbade på stället vad jag skulle göra nu när mitt kort försvunnit. "Den är hungrig!" svarade han. He. He. He. sa jag. Men jag fick i alla fall ut kortet efter några minuters väntande på en gubbe med skruvmejsel. Fint det!
Väl hemma gick jag naturligtvis upp i fel uppgång från metron och hamnade på fel sida kyrkan. Fint tänkte jag och passade på att köpa den där sista julklappen som var inplanerad och befann sig ganska nära där jag felaktigt stack upp huvudet ur underjorden. Så där ja. Färdighandlad, trött och öm styrde jag äntligen hemåt. Och nu skulle man ju kunna tro att jag skulle gå raka vägen hem och stupa i säng för en siesta?
Men så blev det inte. Istället stack jag in huvudet (samma huvud som nyss stack upp, faktiskt) till en frisör och bad om tid. Nej han gjorde inte tjejer, förstod jag till slut. Däremot rekommenderades jag till nästa gata och där blev jag väl omhändertagen av två söta tjejer, varav den ena (klippande) tjejen var lite mindre pratglad. För min del kan man nog säga att det var premiär att klippa sig på salong i livet, för den enda gången jag gjort det tidigare var på mormors salong när jag var så liten att jag inte minns det, och det var mormor som klippte mig. Så premiär blev det, på spanska, med lyckat resultat. Jag vågade mig inte på några som helst experiment vilket innebär en himla rak kant nedtill och ett himla plattat hår (föneriet och platteriet tog verkligen 110% av tiden, klippningen tog kanske tio minuter. Så här blev det i alla fall:
Nåväl. Så där platt kommer håret knappast att vara någon mer gång, men det är väl kul så länge det varar.
Apropå ingenting så glömde jag berätta den fantastiskt viktiga detaljen igår, att jag målade naglarna igen. Inte hur som helst heller, utan med olika färger på varje nagel. Det låter fult som fan, men det är inte så himla tokigt.
Som avslutning på dagen blev det i alla fall ett litet äventyr! Vi hoppade in i en liten lagom bucklig bil och åkte med Jenny från klassen och hennes värdmamma/hyresvärd/tant till ett gammalt romerskt kloster en bit upp mot bergen, för att lyssna på en operakonsert! Tanken var från början en julkonsert men vi listade aldrig ut var den var, och så fick vi ju haka på den här resan istället. Olga som körde hade en väldigt spansk körstil. Varvmätaren var kaputt, men det var ärligt talat inte ett dugg förvånande. Jag har nog aldrig varit med om någon som varvat motorn så mycket och så intensivt som under färden till och från klostret idag. Det lät som att bilen hade typ tuberkulos i sista stadiet före döden, kan aldrig vara bra det där. Några lärdomar har jag nog med mig ändå:
1. Folk kör verkligen bil som tokar här, till och med de som verkar normala i övrigt.
2. Folk kör verkligen som TOKAR här.
3. Operan var himla fin, framför allt när det var män som sjöng. Tjejerna blir mest.. jag vet inte. Hispiga.
4. Folk parkerar som knäppisar här.
5. Spanjorer är himla trevliga ändå. I alla fall de vi träffat på och pratat med hittills.
6. Man ska vårda sin växellåda!
Nu, efter ett himla sugigt avsnitt av Bonde söker fru, ska jag försöka sova. Som parentes kan jag ju också nämna att Evelina köpt en termometer idag, och den visar på 16 grader inomhus. Mysigt! Det är tjocksockor och kofta på till sovdags med andra ord. Imorgon är det plugga som gäller, och kanske smälla i färgen i håret som jag köpte när Nina var här.
PUSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar