Día setenta y dos, miércoles - Dag 72, onsdag

Häpp! Idag var det skola. Superspännande! Grammatiken var under kontroll, baguetten under pausen var också under kontroll (Amanda hälsar att den satt fint) och tretimmarslektionen där vi diskuterade Como agua para chocolate var seg men vi överlevde.

På till skolan blev jag påcyklad (eller okej, cykelknuffad, men ändå) och på vägen hem var det himla nära igen. Är det mig eller alla jädra cyklister det är fel på? Jag röstar på den senare.

Efter lite slösittande hemma (Evelina passade på att smygsova på soffan under förklaringen "jag villar bara ögonen lite") och sen följde jag motvilligt med tjejerna på dagens promenad. Hualigen vad jag inte ville, men det var skönt att komma ut!

Dagens bullbak skulle bli en revansch på resultatet från kanelbullens dag, men ärligt talat.. är det ugnen det är fel på eller är det vi som är helt bak-inkompetenta? Jag röstar på det första. Hur som helst så har vi ätit bullar (och faktiskt middag också) och kollat på både Bonde söker fru (herreguuuuud skjut mig vad pinsamt det är) och Livet är en schlager (Jonas Karlsson rockar, Jonas Gardell Rockar. Så är det bara).

Man tager vad man haver

Inte snåla

Än så länge ser det ju inte helt hopplöst ut..

Medan bullarna jäste i ugnen (trodde vi) tog jag tag i problemet rasad-garderobsstång-som-förstör-mitt-liv från igår. Jag använde mig av: tålamod, list och lite superlim. Et voilá!

Så här har förresten den roliga väggen utvecklats..

Före..

Under tiden...

Efter!
Kolla mamma, bäddat och allt!

Och ja just det ja, jag trodde ju en liten stund att Afghanistans flygvapen var här och skulle bomba oss, men vi kom fram till att det nog faktiskt bara var ett vanligt flygplan som var rätt så nära. Men nu är det hur som helst läggdags och imorgon är det ledigt, woho!

Inga kommentarer: